Skadad

Idag har det varit en varm måndag. P.g.a. fläktproblem på jobbet började vi på 26 grader imorse och när jag gick hem var det 29 grader. Varmt och mysigt. Trots värmen gick arbetet bra. Lite jobbig hemresa eftersom busschaufförerna verkar ha fått order om att inte sätta på luftkonditioneringen, så syresättningen är lite dålig. Men man får passa på att andas när de öppnar dörrarna.

Väl hemma så skulle jag frosta av frysen. Nödvändigt för fortsatt drift. Packade ner mina frysta varor och gick över till min far och lånade plats i hans frysbox medan jag ”roade” mig hemma. Gick snabbt och smidigt med den här värmen. Slängde igång en maskin med lakan under tiden också. När frysen var urtorkad, igångsatt och kylan kommit ned till den önskade var det dags att hämta maten. På vägen hem går jag snabbt över en gräsmatta med mina fullpackade papperskassar. Helt plötsligt försvinner marken under ena foten och jag faller handlöst framåt, släpper kassarna men hinner inte ta emot mig utan landar på vänster knä. Smärtan gjorde mig spyfärdig. Som tur var så var det inte så många meter kvar till vårt hus och jag hade dottern bredvid. Hon sprang och hämtade sonen så de fick hjälpas åt med maten och slänga in den i frysen lite snabbt. Under tiden försökte jag låta bli att kräkas och ta mig upp så jag kunde ta mig hem. Känslan i knät var som om man hade stoppat in snigeldynamit som expanderade och försökte spränga eländet inifrån. Kom så småningom till soffan och fick en påse med iskallt vatten av dottern som lades på knät. Gjorde fruktansvärt ont men har hjälpt en del. Har lyckats få på mig ett knäskydd så nu kan jag halta omkring lite grann. Maken kör mig till jobbet imorgon och min käre far hämtar. Det är liksom en sådan vecka som man inte KAN vara hemma om man inte känner för att sabba hela semestern.

Nä, nu gräver vi inte ner oss för det här utan jobbar på så gott det går.

Alexis, du får ursäkta att jag klagar över ont i knät idag men jag tycker att jag har rätt att klaga just nu.