Down memory lane

Det blir ingen fototriss för min del den här veckan. Jag har inte hittat något jag tycker passar in på temat.

I går började ju vardagen igen. Ungarna var på upprop i skolan och sonens judoträning satte igång. Vanligen betyder det att jag sitter i en gammal soffa i dojon i en och en halv timme men igår tog jag kameran med mig och tog en promenad. Idrottsanläggningen där dojon ligger befinner sig nära platsen där jag föddes och bodde fram till 9 års ålder. Japp, jag hade bestämt mig för att ta en promenad till barndomens trakter. Vägen mellan idrottsplatsen och huset vi bodde i gick jag minst två gånger i veckan som liten. Jag tränade gymnastik två gånger i veckan och brorsan hockey minst lika många gånger samt att min bästis pappa spelade hockey i A-laget. En annan har ju träffat Honken d.ä. m.fl. vid någon av rinkarna om man nu kan skryta med något sådant. Sorry, jag fick lite jag-mötte-Lassie-känsla där.

Men för att återgå till gårdagen så tog jag min kamera och började vandra nerför backen in i villaområdet som man måste gå igenom. Folk tittade lite konstigt på mig där jag gick och tittade mig omkring och försökte komma ihåg i vilket hus som kompisen Lotta bodde. Lyckades ta mig bort till området som jag betraktar som mina barndoms kvarter. Först kom jag fram till baksidan av skolan där jag gick i första och andra klass. Nästan oigenkännlig efter om- och tillbyggnader. Gick förbi ingången till ”unkan”, ungdomsgården alltså, som de hade förvandlat till en av ingångarna till skolan. Så ungarna har alltså ingenstans att bara hänga längre. Korkat.

När jag gick längs gatan så var allt så otroligt välbekant och fyllt av minnen men samtidigt så nytt på grund av lite ombyggnader, upprustning och ommålningar. Min gamla lekplats har de moderniserat (tack och lov) och minskat eftersom de har byggt ett stort hus på ödetomten som låg nedanför. Men det var kul att se att de inte har låtit allt förfalla utan att området lever.

Känner du igen dig brorsan?

 

Annonser

2 thoughts on “Down memory lane

  1. Anki

    Vilka fina bilder på dina barndoms trakter! Visst är det mysigt att vandra runt och uppleva minnen? 🙂 Även om mycket är förändrat så ser man allt som det var i sitt inre och nostalgin vaknar. Jag gör såna resor då och då och det poppar alltid upp något nytt för varje gång.
    Nyfiken som jag är undrar jag var någonstans det här är?

Jag gillar kommentarer så skriv gärna en sådan. :-D

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s