Tarmoperationen

Den 16:e december skjutsade maken mig och släppte av mig vid huvudentrén till Karolinska Sjukhuset. Enligt all information som jag fått var min operation planerad att vara den första på morgonen efter. Skönt, tyckte jag, då jag skulle slippa att ligga och bli ännu mer nervös inför operationen än nödvändigt. På morgonen den 17:e fick jag reda på att jag skulle opereras som nummer två och det skulle ske vid ett-tiden. Jippi – inte! Vid ett-tiden körde de ner mig till pre-op och där fick jag ligga någonstans mellan en halvtimme och timme. Kan inte påstå att det gjorde mina nerver någon större tjänst.

Väl inne i operationssalen så skulle det sättas en bedövning i ryggen innan jag sövdes. Det tog en stund och jag var tvungen att be om lugnande. Nästa minne är uppvaket där jag låg länge. Kom inte upp på avdelningen förrän vid två-tiden på natten. Dagen efter är ett töcken av smärtstillande och jävligt ont i magen och axlarna. Jag vet inte vad de gör med oss patienter i operationssalen men att man skulle få så förbannat ont i axlarna hade jag inte fått någon information om. Det kändes som om de dragit båda axlarna ur led när jag var sövd. Det jag vet är att de vidgade ett trångt ställe och snodde en och en halv meter tunntarm av mig.

Dagen efter operationen fick jag reda på att den avdelningen jag låg på skulle stängas inför jul och nyår och alla patienter skulle placeras ut på olika avdelningar. Jag hade tur som bara blev flyttad till avdelningen en trappa upp.

Dagarna förflöt med feber, intravenös antibiotika och en massa morfin till det värsta hade gett sig. Enligt läkarna så är det viktigt att äta efter operationen men tyvärr så har inte de som fixar maten hört det för maten var urusel. Till att börja med kom en människa in före lunch eller middag med en ”meny” och frågade vad jag ville ha. Ett mycket bra tag senare så kom samma människa in och talade om att det jag valt inte fanns, vill jag ha något annat? Eh, ja, jag måste ju äta. Så det var bara att ta det som fanns, typ två prinskorvar, tre små kokta potatisar med tjockt skinn och stuvad spenat som de hade tappat saltkaret i. Örk!

Tisdagen före jul hade jag återhämtat mig så pass att jag började irritera mig på, framför allt, maten och började bearbeta sköterskor och läkare att släppa hem mig. Visst, jag hade skitont men det finns tabletter mot sånt och maten jag skulle få hemma var ju tusen gånger bättre än den på sjukhuset så till slut övertygade jag jourläkaren att det vore en mycket god idé att skriva ut mig.

Personalen är, som vanligt, betydligt bättre än vad Stockholms Läns Landsting förtjänar.

Nu varnar jag känsliga läsare för nu kommer det bilder vissa inte uppskattar. Ni vet vilka ni är.

Den här bilden tog jag med mobilen när de bytte plåster för att se hur långt såret var. Attans vad svullen magen var.

151229-1
Så här många piller petar jag i mig varje dag just nu. Det är smärtstillande och antibiotika. Som tur är så är nyårsafton sista dagen för antibiotikan så då kanske jag kan få tillbaka smaklökarna i normal form igen.151229-2 Varje kväll så ska jag ge mig själv en sån här spruta med blodförtunnande. Jag tror att det var en liten hämnd från läkaren som skrev ut mig för han frågade inte ens om jag skulle fixa det här med att ge mig själv en spruta. Saken är den att när maken bytte höftled så fick han samma medicin i tablettform så jag vet att det finns. En jäkla tur att jag inte är spruträdd men jäkla vad ont de gör efteråt. Det är inget fel jag gör för det var samma sak på sjukhuset när sjuksköterskorna gav mig dem.151229-3

2 thoughts on “Tarmoperationen

  1. Anki

    Vilken resa du gjort! Beundrar dig för att du fixat det och hoppas verkligen att det blir bra av det här så du slipper all smärta. Tydligen har du inte fått påse på magen. Såg inte om du svarade mig på FB om det. En kompis till mig har just gjort en sån här op men fick stomi. Antagligen mera borttaget. Nu får du sköta om dig väl, bara vara och svälja dina piller🙂 Hoppas jag slipper sånt här då jag har svårt att tåla alla mediciner. Kram om och ta hand om dig. Gott Nytt År också❤

  2. zenzajannen

    Oj skönt det är över, jag känner det i kroppen (men blundade ej). Jag hoppas det snart ska vända, men stackare…. måste vara smärtsamt…. mycket… Krya dig och kram om …

Jag gillar kommentarer så skriv gärna en sådan. :-D

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s