Kategoriarkiv: me myself and I

2018 har hittills inte varit så bra

Jag har ju gått och haft ont i min högra höft i ca två år. Anledningen till att jag gått och dragit med det är att jag var helt övertygad om att det var artros eller utslitet. Var lite så där över att behöva gå igenom ett höftledsbyte så det var inte förrän i vintras när smärtan blev väldigt otrevlig som jag gick till läkare.

Vä där klämde och vreda han på benet. Satte två kortisonsprutor och skickade i väg mig på en långpromenad till röntgen. Det visade sig att det inte var utslitet och det var inte artros utan en jäkla inflammation. Tyvärr funkade inte de första sprutorna utan jag fick så småningom ett par till. Om inte de skulle hjälpa så skulle det bli operation.

I den vevan skulle maken tillbaka på återbesök på sjukan för kontroll efter hjärtinfarkten förra sommaren. Detta var två veckor före midsommar. De la in honom på en gång för venerna runt hjärtat var inte okej och de ville byta ut dem omgående innan han fick en stor hjärtinfarkt som antingen skadade hjärtat eller i värsta fall såg till att det skulle bli begravning. Så två dagar före midsommar blev det en stor by pass-operation med efterföljande sjukhusvistelse, rehabvistelse samt hemma-rehab resten av sommaren.

Detta gjorde ju att jag fick sätta mina problem i bakgrunden. Min läkare var införstådd med problemen så han skrev ut en massa Citodon till mig så jag kunde sköta arbete, hem samt make tills han återhämtade sig.

Så till slut nu så är maken i hyfsad form och jag har kunnat få min operation. Den utfördes i går. Jag har blivit sövd några gånger i mitt liv men har aldrig mått så bra vid uppvaknandet som igår. Ont som fan i höften men nästan helt klar i huvudet. Efter en kopp kaffe och en macka fick maken komma och hämta mig. Från ankomst till hemfärd var det runt 4 timmar. Supertrevlig personal och man kände sig mycket väl omhändertagen. Nej, jag är inte sponsrad på något sätt men jag kan rekommendera DBI Ortopedi och Sport.

Nu ska jag ge tusan i att belasta höften några veckor och ta det väldigt lugnt. I dag har jag legat i soffan och lyssnat på poddar. I morgon funderar jag på att kolla om HBO har någon serie jag orkar ta mig igenom.

Tittade mig i spegeln nyss och det ser ju ut som om de satte en blöja över där de gått in i höften.

img_0658

Annonser

Ont = teckna

Ni som känner mig vet att jag brukar sitta och teckna/rita när jag har ont. Nu har jag ju inte haft så ont i tarmarna eftersom jag är mitt uppe i en kortisonkur, som gör mig svullen så jag ser ut som en boll i nyllet. Men däremot har jag ju, tydligen, en ordentlig inflammation i muskelfästena i höger höft plus att den j-la gallan bråkat en del. De senaste distraktionerna ses nedan. Försökte mig på att skissa lite snabbt en bild jag fick upp i huvudet. Den blev hyfsad. Kommer kanske att jobba vidare med den vid ett senare tillfälle. Annars är det små intrikata mönster som är mest distraherar mig från smärtan när jag väntar på att den smärtstillande tabletten ska hjälpa.

I övrigt så har jag börjat följa några underbara människor på Instagram. Stina Wollter är en  som jag blir glad och berörd av. Senaste favoriten är BlackVouge (Lovette) som har haft några suveräna live-sändningar. Känns väldigt bra att få dels höra att man tänker rätt, dels att lära sig en massa nya saker.

Jag går och ruvar på ett och annat inlägg med inspiration av bl.a. dessa intelligenta och underbara kvinnor. Vi får väl se när jag känner mig mogen att kläcka ur mig lite mer text.

Det här med Crohns sjukdom

Som sagt så är jag inne i ett skov och natten till förra fredagen så blev det en ambulansfärd till akuten igen. Jag tror att vi har världens bästa ambulanspersonal i den här stan (och landet). I alla fall de jag har träffat och det är ju några stycken genom åren. Eftersom jag skulle till Huddinge på läkarbesök vid tio på förmiddagen på fredagen så körde de mig till den akuten. Hann dock hem och äta frukost innan det var dags för återbesök.

Vi kom överens om att det blir en omgång kortison igen på 8 veckor och samtidigt fick jag vanliga kramplösande och en del smärtstillande att ha tills kortisonet skickat inflammationen åt h-e. Sen skulle hon snacka om mig på veckomötet med andra specialister och diskutera hur de skulle gå vidare. I dag ringde hon. Vi snackade lite hit och dit. Hon undrade om jag hade fått sova något efter besöket hos henne sist. Jag såg tydligen helt färdig ut då. Smällar man får ta ibland.

Jag berättade för henne att jag hade googlat ännu mer på Crohns och läst lite här och där hos folk som har samma elände som jag, och att jag nu har bestämt mig för att gå in för att äta så mycket vegetariskt som möjligt. Jag har inga planer på att kalla mig vegetarian för jag tänker äta fisk och eventuellt kyckling ibland men det finns förhoppningar om att det faktiskt kan hjälpa mig. Och skulle jag bli ”frisk” med hjälp av vegetarisk kost – so be it!

Min kära läkare blev lite orolig för det är ju så svårt att få i sig alla vitaminer och mineraler m.m.  Tror inte hon behöver oroa sig då min älskade dotter är vegetarian sedan många år och hon kan det mesta vad gäller dylika ting. Perfekt med en expert i familjen. Sen får man väl trycka i sig en och annan tablett med vitaminer och mineraler ändå, för att vara på de säkra sidan. 😉

Jag tänkte försöka komma med uppdateringar om hur det går framöver men det kan visst ta 3 – 6 månader innan allt har stabiliserat sig så det är ju ett långtidsprojekt. Ska försöka undvika att bli en matblogg även om en och annan bild kanske dyker upp som den nedan på kvällens middag – svartkålspasta. Det var skitgott! Bilden är lånad hos Jamie Oliver eftersom jag glömde ta en bild på min egen tallrik.

Jag är ju inte så där jätteförtjust i att städa

I avdelningen i-landsproblem behandlar jag i dag ämnet städning och prylar som kan göra den saken lite enklare och roligare.

Jag måste klargöra en sak innan fortsätter och det är att jag är INTE sponsrad. I så fall hade jag skrivit reklam överst i inlägget. Jag har betalt prylarna med egna, beskattade pengar.

Jag tycker städning är trååååkigt. Man kan till och med påstå att jag tycker det är skittråkigt. Fönsterputs tillhör mina avskyr-men-måste-göras-ibland-sysslor. Den saken funkar mycket bra sen vi skaffade den där fönsterputsarmaskinen från Kärcher.

En annan extremt tråkig syssla är att tvätta golv. Jag vill ju ha fönster och dörrar öppna när jag gör det så det torkar fort som tusan. För ett par månader sedan såg jag att Kärcher hade en sån maskin också. Kollade upp den på nätet och fundilerade en hel del. Maken och jag resonerade fram och tillbaka. För två veckor sedan såg jag ett erbjudande på den och då bestämde vi oss för att slå till. Fortfarande inte sponsrad och kommer aldrig att bli då jag har alldeles för få läsare. Men i alla fall, i dag bestämde jag mig för att testa den. Jag dammsög först och sen fyllde jag på med vatten och rengöringsvätska, pluggade in den och körde i gång. Den låter en del, inte väldigt högt men en del. Tvättade av nästan hela köksgolvet. Nästan p.g.a. att stolar och annat stod på en annan del. Det gick väldigt smidigt, smutsvattnet efter var ca 1 dl och, framför allt, torkade golvet på ett par minuter. Kan bli så att jag kommer att tvätta golven betydligt oftare nu. 😀

Fet Nasse goes hedgehog pride style

Nu när vårt nya arbetsrum/mitt syrum är klart så har jag hittat en del grejer. Upptäckte att när man inte hittar knappnålar så köper man en ask. Nu har jag väldigt många så jag köpte mig en ny nåldyna. Vanliga nåldynor är pyttefjuttiga men jag hittade ett mjukisdjur som passar.

Det är Nasse, från Nalle Puh-sagorna, som ser ut att ha levt på extremt ohälsosam mat de senaste åren. När jag hade satt i alla nålar så ser det ut som Nasse goes hedgehog pride style.

Sen hittade jag ett ställ för (nästan) alla mina trådrullar också.

1 januari 2017

GOTT NYTT ÅR!

Så har vi avslutat 2016 och påbörjat ett nytt och förhoppningsvis bättre 2017.

2016 var ju en berg- och dalbana där det hände både bra och dåliga saker. Jag tänker inte göra en årskrönika över mitt 2016 utan kan konstatera att jag hade ont i början av det p.g.a. tarmoperationen och avslutade året med ont p.g.a. att den där jävla tarmsjukdomen hade bestämt sig för att köra i gång ett skov lagom till december.

Jag hade bestämt mig för att inte ta några fyrverkeribilder i år men det gjorde jag ändå. Försökte med mobilen men kunde konstatera att Iphone är värdelös på att ta bilder på fyrverkerier. Bilderna nedan är tagna med en riktig kamera.

170101-1 170101-2 170101-3