Näst sista dagen

Näst sista dagen före semestern är snart slut. Värmen fortsätter och i dag blev jag klar med lönerna så nu kan jag snart gå på semester med gott samvete. Några saker kvar att fixa imorgon bara.

Är det någon som har hört eller läst om hur det gått för kvinnan som skulle stenas eller grabben som skulle avrättas för någon annans brott? Jag har googlat på saken men inte hittat någon uppföljning än. Jag hoppas och håller tummarna för att vidrigheterna har stoppats.

Finns det någon som orkar följa det politiska spelet i Almedalen? Det lilla jag inte lyckats undvika pekar på att det är som vanligt. Snacka skit om motståndarsidan och framhålla hur förbaskat duktig man själv och det egna partiet är. Det gamla vanliga ljuget och skitsnackandet. Jag är redan nu trött på politikernas dravel och gissa vad jag kommer att vara när det väl är valdag?! Suck!

I kväll var jag ner och fikade hos brorsan. Min käre brorson ville att jag skulle snagga honom så då gjorde jag ju det som den snälla fastern jag är. Det behövdes för han var farligt nära att se ut som en hippie. Tog lite bilder också.

Min kaffekopp.

Vårt fågelbad med den lilla löjliga grodan i keramik som sällskap till fåglarna som kommer och dricker.

Nu är det dags för en sval dusch innan man dyker i säng.

Inte min dag idag heller

I natt har jag sovit dåligt p.g.a. värk i diverse kroppsdelar som fick sig en smäll i gårdagens fall. Men det avhjälptes på jobbet där vi har fått/skaffat en ny kaffemaskin som mal kaffebönorna till varje kopp man tar. Jag började med en dubbel vanlig mugg kaffe, fortsatte med en dubbel espresso och sedan en vanlig kopp. Efter det var jag totalspeedad på koffein. Inga problem att hålla sig vaken där, inte. Någon gång runt lunchtid, hos oss vid elva, skulle jag gå ner för trapporna. Helt plötsligt hade de fått ett extra trappsteg som aldrig varit där förut. Påstår jag. Jag missade detta extra trappsteg och vred till vänsterfoten så att det knakade i vristen och föll ännu en gång. Andra gången på mindre än ett dygn. Konstaterade att jag inte borde klivit ur sängen idag och försökte få mina arbetskamrater att fixa fram en rullstol med stödhjul. Jag har vanligen väldigt snälla arbetskamrater men idag ville de inte hjälpa en skadad.

Jag haltade iväg till bussen och ombord på densamma. Fick tag på min far som lovade hämta mig där jag skulle byta buss. Så nu är jag hemma och sitter i soffan med foten högt. Jag funderar på att hämta något att linda den med för det är väldigt svullet precis vid fotknölen.

Varför händer sånt här mig?

Fototriss – OVÄNTAT

Veckans Fototriss-tema är Oväntat. Vad är oväntat? Kan vara mycket men jag bestämde mmig för att köra på humor/reklam-varianten. Viss reklam har ju satt sig om man säger så. Vad bjuder du på när du får OVÄNTAT besök?

Fler oväntade trissar hittar du HÄR HOS HELENA.

#17 – 132 KAFFE

Mycket vill ha mer, mycket mer

Magnus Carlsson, Fredrik Boheman, Hans Larsson, Annika Falkengren, Bo Magnusson och Anders Mossberg. Foto: SEB. Montage: E24

Jag vet att jag skrivit om det förut men nu har det framkommit att de har höjt sina löner ännu mer. Här ovan har vi alltså sex giriga och tillika vidriga personer. Toppcheferna hos SEB. Vackert snack om att avstå sina bonusar men så höjer de sina fasta löner istället. Annika Falkengren från 7 miljoner till nio miljoner om året, de andra ungefär lika mycket. Vad ska de göra med 2 miljoner till om året? Klarar de stackars fattiga satarna sig inte på 7 miljoner? Men det är klart, fint hus och lägenhet, barnflickor, städhjälp, sommarhus och stora båtar kostar antagligen en massa. För att inte tala om vad deras make/makor och barn kräver för att inte störa mamma eller pappa i jobbet. Det är verkligen synd om dessa fattiga stackare. Jag måste nog säga att det är dags för dessa girigbukar att ta sitt pick och pack och avsluta sin anställning hos SEB. Om man, som dessa människor, driver en bank rakt ner i ekonomisk kris så ska de fan inte ha ens 7 miljoner i lön eftersom de har misskött sitt arbete. Hade det varit du eller jag som skött vårt arbete på det sättet hade vi fått sparken för länge sedan.

Annars då? Jo, tack! Dagen har varit som vanligt med den skillnaden att jag vaknade vid fyra imorse och sen kunde jag inte somna om. Låg bara och vände o vred på mig tills klockan satte igång sitt pipande vid 5:30. Som tur är finns det kaffe. Och idag har jag druckit mycket kaffe hela dagen för att hålla mig något så när vaken.

Snö-eländet ligger kvar därute fast det har varit plusgrader hela dagen. Det var ganska mycket snö som ramlade ner häromdagen. Enligt hörsägen ska det bli upp mot 10 grader på måndag. Jag håller verkligen tummarna för att det ska bli så också.

Eftersom det inte händer någonting i mitt liv just nu förutom jobb, dålig sömn och det vanliga familjelivet så bjuder jag på några bilder istället.

Ni får lov att säga till om ni tröttnar på alla mina bilder. Inte för att jag tänker ta någon som helst hänsyn till det men i alla fall. 😉 Det är ju faktiskt min blogg och jag publicerar precis vad jag vill på den. Det är ju det som är det underbara med en blogg.

Kramar till er alla!

Dålig sömn är inte bra

Den här dagen började väldigt, väldigt trött. Jag sov dåligt inatt och vaknade hur många gånger som helst. Som tur är finns det denna gudabenådade dryck som kallas kaffe. Utan den hade jag inte lyckats hålla ögonen öppna idag.

Det är massor med snö ute och mina sportlovslediga ungar har inte varit utanför dörren. De kom knappt ur sängen heller men det är okej tycker jag. När det är skola så kliver de upp tidigt och har långa dagar så det är dem väl unt att få sovmorgon och slappardagar när de är lediga.

Imorgon ska jag åka på sjukbesök hos mannen som just genomgått en stor ryggoperation – Johan Vashten. Det passar perfekt eftersom sjukhuset ligger på vägen mellan jobbet och hemmet. Jag hoppas att han mår bättre och att han får ordentligt med smärtstillande. Gick själv igenom en stor axeloperation för fem år sedan och tyvärr kommer jag ihåg hur j-la ont jag hade efteråt. Smärtan efter en ryggoperation kan jag bara ana och att dessutom vara så långt ifrån sina nära och kära måste vara skitjobbigt. Så jag tänkte titta upp till patienten och försöka muntra upp honom. Det blir första gången vi ses IRL.