Ama de Casa har en utmaning där man ska lägga upp sin bästa/roligaste/finaste hopp-hoppas-bild.
Mitt bidrag blir en som får symbolisera att jag hoppas att kärleken vinner.
Update: Och eftersom röstfiske är tillåtet i den här tävlingen så vill jag att du går in HÄR och röstar på mig. Mitt bidrag har nummer 6.
Nu har jag gått igenom alla bilder från helgen och tänkte visa några av dem nu. De är från Örnsköldsviks hamn.
Måste ju berätta om min underbara dotter. När vi kom hem i går så hade hon bakat muffins och färgsatt dem med olika färger och gjort muffinstorn i regnbågens färger. Hon hade också tänt ljus och dukat upp så fint. Man kände sig väldigt välkommen hem. Älskar dig ungen min, du är bäst.
Nu sitter jag här igen i soffan med laptopen i knät. Söndag kväll är det också. Det har varit en otroligt intensiv helg. Maken och jag hade bestämt oss för drygt en månad sedan att vi skulle åka upp till Ö-vik och titta på hockey. Som Modoit så är det INTE roligt att se dem spela här nere i Stockholm. Djurgårdens fans är bland de otrevligaste jag har upplevt på en match. Så vi tyckte att det skulle vara kul att se en match omgiven av likasinnade. Biljetter inköpta och hotellet var bokat. Huset är stängt för vintern med allt el och vatten avstängt och vi skulle inte hinna öppna och stänga av allt igen för en natt så vi valde hotell.
Hockeyn var en mycket trevlig upplevelse förutom att de förlorade på övertid. Men känslan av att vara på hemmaplan med en massa Modoiter omkring sig var very nice. Man förstår varför Ö-vik kallas Hockey town.
Hotellet var rent och snyggt och hyfsade sängar. Det tråkiga var att de inte serverade frukost förrän klockan åtta i morse. Alla hotell jag hittills i mitt liv har bott på har öppnat frukostmatsalen senast sju. Det här gjorde att vi blev en timme sen iväg. Vi passade på att titta in till huset och lämna av lite grejer vom skulle dit samt fixa en liten detalj som jag glömde när vi stände huset för säsongen. Det var 20 grader kallare där i morse än när vi lämnade huset i början av augusti.
Tyvärr har jag fått ont i ena örat och nu också huvudvärk. Huvudvärken beror antagligen på stillasittandet i bilen i två dar. Örat hoppas jag beror på något som har gått över till imorgon.
Jag hade kameran med mig och har lyckats ta runt 200 bilder under helgen. Jag har börjat gå igenom dem men jag är väldigt trött så det går långsamt. Men ni ska få en bild som jag tog i går under färden upp. Jag tror att det var strax innan Höga Kusten-bron som jag tog den här bilden. Den beskriver en del av varför jag älskar den trakten så mycket.
Det var attans vad den här veckan bara försvann fort. Det är redan fredag kväll och jag börjar bli hungrig. Borde antagligen fixa något att äta snart.
Ja, vad har då hänt den senaste tiden? Bl.a. är Kadaffi äntligen borta för gott, översvämningar i Thailand (stackars satar) och några jävla idioter har hackat sig in på diverse sajter och spridit ut användarnamn och lösenord. De är så lågt stående att de bl.a. har snott lösenord för småtjejer på Facebook och jävlats med dem. Patetiska varelser som ägnar sig åt sådant istället för att utnyttja sina datakunskaper till något kreativt och smart. Det enda de uppnår med detta är förakt från oss andra. Jag fattar inte varför vissa ska jävlas med andra bara för sitt eget nöjes skull och för att visa andra hackers att de kan. Nu lär väl någon av dem försöka att hacka sig in på min blogg och jävlas. De lär i så fall få en polisanmälan på sig omgående.
Nä, nu tänker jag inte orda mer om de svinen för då blir jag bara ännu mer upprörd.
Jag önskar er en trevlig helg med två färgglada bilder från idag. Första bilden är blad från ett prydnadskörsbärsträd som står på allmänningen utan för vårt hus. Andra bilden är på min fars japanska blodlönn som har en osannolik röd färg nu på hösten.
Bilder från idag på mina Japanska flikbladiga dvärglönnar.
Hög tid för ett inlägg igen tycker jag. Har ni saknat mig? Jag har saknat er.
Jag förstår inte det här men tiden går så förbaskat fort. Tänker varje kväll att nu så ska jag skriva lite på bloggen och strax därefter så har jag gått och lagt mig. Var timmarna däremellan har tagit vägen förtäljer icke historien. Eller jo, jag vet ju vad jag har sysslat med. Det har varit väldigt mycket fotogenomgång efter resan till Rom. Veckan som gick har jag försökt att få ihop det hela till en fotobok också. Är inte helt klar med den så jag ska fortsätta i kväll tänkte jag. Sedan har jag spelat lite dataspel för avkopplingens skull. Umgåtts med mina barn en del. Åtminstone hon som inte sitter och spelar dataspel större delen av kvällen (sonen alltså). Maken sitter vanligen vid sin dator i köket och jobbar. Sen brukar ju TVn stå på så ibland tittar man åt det hållet också. Fb brukar få sig några besök också. I går kväll hade jag lite spa för mina fötter. Så nu är de mjuka och lena med målade blå naglar. Med andra ord livet fortgår.
I dag var dottern och jag på Stadium. Jag har, av någon outgrundlig anledning, fått för mig att jag bara måste ha en One Piece eller som min make uttryckte det; sparkdräkt för vuxna. Och Stadium säljer sådana för halva priset mot det s.k. orginalet. Jag hade faktiskt en sådan förra gången det var populärt men den slet jag ut och kastade för länge sedan. Det är ju inget plagg man går utanför dörren i men attans vad skönt det är att skrota omkring i den här hemma. Bilden är helt ärligt lånad från Stadium och om du klickar på den kommer du till deras webshop.
Helgen har ju bjudit på ett underbart väder och jag har naturligtvis inte gått och på promenad med kameran. Istället har jag roat mig med städning, tvätt och strykning. Vi hade ett Mount Everest av stryktvätt eller åtminstone Mount Blanc. Högen har sjunkit ihop med hälften och inte beroende på att jag ställde mig på den för det har jag inte gjort.
I går tog jag faktiskt fram min kamera och tog några bilder på ett par vackra höstlöv jag hittade utan för dörren. Vi har två stora blodlönnar strax utanför tomten och just den här årstiden har de här träden fått för sig att det vore superkul att släppa ner alla löv på vår lilla tomt. Vet ni hur många löv en lönn har? Hysteriskt många. Och jag vägrar att börja ta bort dem förrän alla blad har ramlat ned. Men i alla fall så får ni några höstlövsbilder från igår.
Så var jag klar med bilderna från Rom. Jag hade över 300 bilder med mig hem i kameran och för tillfället finns det 235 stycken kvar. Jag kommer mycket troligt radera fler innan jag är klar.
Till resan. Efter landningen så åkte vi först till hotellet och slängde in väskorna och sedan direkt till Vatikanen där en svensk dam väntade på oss. Det var vår Vatikan-guide.
Tyvärr fick man inte fotografera i Sixtinska kapellet och jag lyckades inte få min kamera att låta bli att mäta ljuset så jag vågade inte ens försöka ta en bild där. Bilden nedan är från Peterskyrkan. Det var en stoooor kyrka och väldigt dekorerad. Tyvärr var hela främre delen avspärrad eftersom de skulle ha en mässa där.
Utanför kyrkan stod det gossar med färgglada kläder. Enligt guiden och andra källor ska Michelangelo ha designat dem.
På den här lilla gulliga restaurangen intog vi middagen första kvällen. En mycket god middag. Vårt hotell låg på andra sidan bilen i nedre vänstra hörnet. Då förstår ni att piazzan som vi bodde vid inte var så stor. Det var dock mycket praktiskt då de flesta av oss hade gått upp mycket tidigt och det dracks en hel del vin till middagen.
Förmiddagen efter kvällen före så stod en guidad tur på schemat. Första anhalten var denna berömda trappa som vi kallar Spanska Trappan. Det heter den inte och jag kommer inte ihåg vad guiden sa att den egentligen hette. Torget som den ligger vid heter däremot Spanska Torget och det är tydligen därför som vi skandinaver samt britterna döpt den till Spanska Trappan.
Nästa stora sevärdhet var Pantheon. Gammal och stor med en jättekupol i mitten. Den syns dock inte på den här bilden.
Efter den guidade turen så tog en del av oss en cappuccino/espresso på ett kafé vid ett torg. En del av gruppen gick hem till hotellet och sov ett par timmar. Det var de som inte kröp över torget till hotellet kvällen innan utan fortsatte ut på stan och festade. Kan tilläggas att jag bodde vägg i vägg med tre av gossarna och de kom hem halv sex på morgonen. De var inte direkt tysta när de kom till sitt rum.
Nästa förmiddag hade vi ytterligare en tur bokad med samma guide. Mötesplatsen var vid Colosseum. Jag har väldigt många bilder därifrån men ni får hålla till godo med den klassiska vyn. Den här gången fotad av mig.
Nästa bild är på en del av Forum Romanum.
Vi tog ett och annat glas rosévin också på ett kafé/bar i närheten av hotellet.
Guiden berättade att många hus har inslag av gamla antika grejer som folk hämtat från olika ruiner i staden. Ser lite lustigt ut med antika portomfattningar och en och annan pelare och kapitäler inbyggda i väggarna.
Jag gillade Rom och rekommenderar staden. Temperaturen var mycket trevlig, runt 25 grader, när vi var där. Shoppingen ägde rum längs en låååång gata med en himlans massa affärer. På en tvärgata till denna långa shoppinggata så fanns alla märkesaffärer typ Armani, Dior m.fl. Kul att titta i. Tyvärr så har jag inte vunnit en himla massa pengar så shoppingen blev något begränsad på just den gatan.
Rom är en stad med så otroligt mycket historia att man nästan tappar andan. Ett sammelsurium av gator, kyrkor, hus, ruiner och utgrävningar. Många restauranger med god mat och gott vin. Om jag kommer tillbaka till Rom så skippar jag guiderna (har ju redan gått med dem), då tänker jag bara strosa runt i lugn och ro. Träningsvärken i mina ben i söndags och måndags var inte rolig. Som kontorsråtta så är jag inte van att promenera hela dagarna.
Åter i vårt kära hemland. Jag har haft en mycket trevlig resa med mina arbetskamrater till Rom.
Rom är en mycket förvirrande stad. Där finns väldigt många hus och de flesta av dem har en historia. Det också väldigt många gator. Det sägs ju att ”alla vägar bär till Rom” men väl där så har de trasslat in sig med varandra ganska rejält. På dessa gator kör italienarna väldigt många småbilar och minst lika många vespor.
Eco-driving är inget som någon har hört talas om. Det är full gas fram till ett hinder typ människor och andra bilar och då bromar man. Göra egna filer är helt naturligt. Parkerar gör man där man får plats oavsett om det är meningen att man skulle parkera där eller inte. Oftast inte. Sirener hörs jämt från stadens olika poliskårers bilar eller ambulanser. Bilbälte är att rekommendera när du åker taxi eftersom taxiförarna kör som alla andra, om inte värre. Bussar finns det också. De kör precis som förarna till personbilarna så håll dig ur vägen. Vi var alla överens om att ingen av oss någonsin skulle köra bil i den staden.
Vädret var fantastiskt och vi har besökt en himla massa sevärdheter. Till fots. Vi har gått och gått och gått och sedan gått lite mer. Vi har ätit mycket god mat och druckit massor med goda viner m.m. Jag har tagit massor med bilder som jag ska gå igenom. Några kommer att läggas ut här när jag är klar.
Så har vi då ätit en god middag för att fira att min älskade dotter fyller 15 år idag. Det blev asiatiskt på Restaurang Minh. Och nu har hon fått sina presenter också. Hon fick ett silverarmband från Pandora och en armbandsklocka från DKNY som hon hade varit med och valt själv.
Jag har packat inför min resa i morgon. Det är bara det allra sista kvar som inte går att packa förrän i morgon bitti. Vi kör med bara handbagage eftersom vi ska byta plan och vill slippa riskera att bli av med väskorna. Bagaget får då väga max 10 kg och jag lyckades totalt. Allt inklusive själva väskan väger 4,5 kg. Det kallar jag lätt packning. Hmmm, vad då? Vart jag ska? Jo, jag åker till Rom med jobbet i morgon bitti. Det ska vara 27 grader varmt där i morgon. Lite avundsjuka, va?
Återkommer nästa vecka med rapport.
En bild från familjens trevliga resa till Venedig i påskas.
Jag älskar dig otroligt mycket, ungen min.
Ordningen är återställd. I går kväll fick jag skjuts av en jobbarkompis (Tack S) till VW där de precis var klara med min lilla bil. Gissa om jag blev glad när jag fick min bilnyckel i handen. Enda smolken i bägaren var att pärlan stod i deras fruktansvärt trånga garage. Jag tog hissen upp till våningen den skulle stå på. Jag gick runt hela våningen men ingen silverfärgad Polo med mitt regnummer hittades. Jag gick upp en våning och runt där – ingen bil som var min. Paniken steg med jag gick runt, runt. Okej, lugn och fin nu, tänkte jag. Jag går ner ytterligare en våning och står den inte där så får jag frispel och går in igen och slår ned någon jävel. De hade tur för i rampen ned mot andra våningen står min egen lilla pärla och bara väntar på mig. Det var en mycket trevlig känsla att sätta sig bakom ratten igen.
Min dag idag har gått som vanligt. Vår mobila växel på jobbet verkar funka hyfsat. Lite inkörningsgrejer är det ju alltid men vi håller på att lösa det också (hoppas jag).
I morgon fyller min underbara dotter 15 år. Konstigt med tanke på att det inte var så många år sedan hon föddes. Det måste vara något konstigt med tiden i hennes universum. Tänk att den där lilla busiga sötnosen har vuxit upp till den här vackra unga tjejen som har bestämt sig för att plugga juridik. Min egen underbara tjej.
Vi får se om jag hinner göra något inlägg i morgon. Efter jobbet ska jag hämta sonen på skolan, sedan möta upp dottern och maken för att gå ut och äta lite. Sedan ska jag hem och packa utav bara den. På torsdag morgon lämnar jag er ett par dagar.
Familjen satt och tittade på senaste Pirat-filmen med Johnny Depp och helt ärligt är jag inte särskilt förtjust i de filmerna även om jag gillar herr Depp. Så jag tog min dator och gick upp och satte mig i sängen. Snart så visade det sig att det är repor i dvdn så maken och ungarna började gapa på varandra där nere. Och jag orkar inte ens bry mig.
Innan jag gick upp och satte mig så upptäckte jag att naturgodiset jag köpte till MIG för att ha på jobbet under kommande vecka redan var påbörjade och påsen trasig. Just nu har jag enorma problem med mitt matsmältningssystem. Bland de få saker som jag inte får ont i magen av är yoghurt (också inköpt) och nötter i lagoma mängder. Gissa om jag blev sur. Mycket eftersom jag inte har någon egen bil för att åka och köpa nya under lunchen imorgon.
Det känns väldigt mycket som om jag knappt finns i den här familjen längre. Åtminstone är jag och mina prylar inget som man tar någon som helst hänsyn till. Sitter jag på muggen så kan man ge sig fan på att någon öppnar dörren och ska fråga något. Att låsa dörren när det bara är famljen hemma ska man inte behöva. De ska lära sig att visa hänsyn. Råkar jag prata i telefon så är det ALLTID någon som bara måste säga något till mig just exakt då. Sitter jag och skriver i bloggen, på Fb eller läser bloggar så sätter sig någon bredvid och vill kolla vad jag gör. Att jag skulle vilja ha något som bara är mitt privata finns det liten förståelse för. Inte för att saker är hemliga utan för att få ha någon slags känsla för att jag faktiskt är en egen person.
Så var det då dags för mig att fototrissa igen. Denna vecka är temat Rosa till stöd för bröstcancerforskningen. Jag anser ju att all cancerforskning ska stödjas då jag har och har haft flera olika typer av cancer inom min närmsta familjekrets. För tillfället så skulle jag uppskatta en massa stöd till forskningen om prostatacancer men det kan ju bli ett tema lite senare (typ Blått eller Mustasch). Men den här gången är det alltså Rosa som gäller så här är mina bilder på det temat.
Först ut är en bild på en berlock på mitt Pandora-armband.
Sen kommer en bild på ett suddgummi som talar för sig själv.
Och till sist en bild på hur en del av min handväska ser ut just nu. Ett av årets Rosa-band tillsammans med en Rosa-bandet-pin som sitter där jämt. Förr satt en Blå-bandet-pin också men fästet på den gick sönder.
Fler Rosa trissar hittar du om du klickar på bannern överst i inlägget eller HÄR!
Min syn på saken 